Monas Lilla Värld

Hörde häromnatten en låt som jag inte har hört på många år. Kom då på att jag kan ha en liten nostalgitripp i låtar som jag  har gillat under åren. Man kan nog säga att det är en blandad samling, tror jag. Får se vad som händer på vägen, det kanske löper en röd tråd genom det.

Sally Oldfield: Morning of my life. 1980
 

Så nu har jag lärt mig detta  oxå, alltid lär man sig nåt nytt varje dag.

Cathy du  undrar vad jag önskar mig:
En sådan här
eller kanske en sådan här   
Kitchen Aid                                                                         Electrolux

För den jag har är nånstans 42-45 år gammal. Fungerar visserligen alldeles utmärkt men är lite liten. Sen tycker jag att det kunde vara kul med en ny rejäl maskin. Fick den av mamma.

Electrostar

eller kanske en hemvävd trasmatta :-).   

Hoppas vi "höres" imorgon med en ny favoritlåt i nostalgitrippen.
Kram Mona

Jag lovade i två svaga ögonblick att jag skulle lägga in bilder. I det ena ögonblicket så var det pepparkakshuset om jag fick ihop det fast en del hade gått sönder och i det andra så var det om min nya hobby. Ja, här kommer bilderna som jag lovat.


Satte ihop det en dag efter Lucia men vad gör väl det.
Att det är så stort för mig är för att jag brukar ha stora problem med ihopsättningen. Fråga min famiij, dom vet. När jag sa att jag nog skulle göra ett så ville inte Emma detta, hon tycker inte om vad jag förvandlas till.  Snabbt under pepparkasbaket  fick jag för mig att göra ett,så  då fick jag gå ut på nätet leta och efter mall till huset, hittade ett litet och skriva ut och klippa.  Tack nätet för att du finns. Jag hade tur att få tag i en skrivare med USB-kabel på loppis för hundra kr och det visade sig vara ett klipp för den funkar ju, bra va? Min andra dator har nämligen kajkat ihop och den skrivare som hör till den har ju  uttag till kabel från stenåldern som  inte finns på laptopen. Så igår då skulle jag  sätta ihop huset, var nämligen helt allena hemma så det gäller att passa på så ingen blir ledsen på mig, och vet ni vad, det gick som en dans. Sockret smälte fint, stekpannan skötte sig bra sen var det bara att doppa i kanterna och sätta ihop. Fattar inte varför det aldrig har vart så förut. En tanke kan ju vara att det är ett litet hus och rejält tjocka delar. Jag är i alla fall nöjd.

Så till det andra svaga ögonblicket.



Jag har nämligen börjat lite smått att pärla. Fick syn på en sådan här clown hängandes i Emmas före detta dagbarnvårdares bil under en visit hos henne. Tyckte den var så häftig. Fick då låna lite böcker av henne. Det var ju bara att sätta igång. Sedan har jag hittat ute på nätet andra saker som gjorts.



Då fick jag syn på denna, en servetthållare, eller som jag har haft den till, en vykortshållare. Funderar på att göra en julkortshållare med nåt litet fint julmotiv.  Ett litet tips bara, ska man göra en sån här får man se till att ha pärlor som går att böja när det är fortfarande är varmt efter strykningen.


Jultomte från förra julen.

Kom på en ide om att ta broderimönster som mall (man måste ju avancera och få lite utmaningar) , går ju faktiskt mycket fortare än att sy. Den här är rätt så stor så då fick jag göra den i omgångar det blev väl en fem delar som fick strykas ihop. Fick senare syn på att det gick att köpa plattor som man sätter ihop så idags dato har jag fått köpt två sådana så det blir lättare med kommande plattor. Men det ska bli fler.



En julstrumpa, oxå från förra julen.



Mitt senaste alster från igår.
Har kommit på att jag nu måste köpa lite fler färger så att jag kan få fram nyanser i bilderna. Exempelvis där det är blått på hornen skulle det egentligen vara ljusgrått och det skulle även vara ljusbruna partier på renen. Men man tager vad man haver, som Kajsa Varg sa, tror jag.

Sen har jag en massa till granen som både jag och Emma har gjort tidigare.

Nä nu blir det inget mer för denna gång. Vi ses när vi ses eller hörs.
Kram, kram och ta hand om er  // Mona

Hej allihopa eller bara du. Det var ett tag sedan . Har inte haft så mycket att skriva om, eller fantasin har sinat eller något sånt. Vet inte ens riktigt vad jag ska skriva om nu en gång, Fast håller jag på en stund till om detta ämnet så har jag iallafall skrivit om nåt. Jaja. Sofia har åter nu igen öppnat en ny blogg, http://suf.blogg.se/  .

Nu är det snart jul, man har haft fullt upp typ hela tiden. Jag har bakat lussebullar, en ny sorts saffrans snurror med mandelmassa i, mjuka pepparkakor och vanliga pepparkakor det blev även delar till ett pepparkakshus. Givetvis kom katten Sixten och hälsade på, han tyckte nog inte om delarna till huset för han hoppade upp på gallret där dom låg så en del gick sönder, så jag får se hur jag ska göra med det. Men jag lovar att får jag ihop det så ska jag lägga in en bild. Det som jag har kvar att baka är det goda julbrödet som min mormor bakade och sedan mamma, mums det finns inget godare än att lägga på en skinkbit och känna smakerna blandas, det vattnas redan i munnen.

Ni som känner mig väl, vet att jag aldrig var färdig med allt , (städning o pyntning), brukar ju hålla på med allt in till småtimmarna dagen innan julafton, men kära vänner jag är faktisk klar och det känns fantastiskt. Det är så härligt befriande att veta att man verkligen har gjort det. Jag hade planerat att vara klar till första advent men där gick jag bet men till fredagen efter var jag klar t.om julgardinerna var uppe. Det ända som är kvar är julpyntningen men det tar jag inte tag i för än sisådär tre dagar innan julafton då även granen kommer in.
Tidigare har jag varit stenhård med  traditionen att inget får vara klart för en till julaftonsmorgon. Kommer från när jag växte upp. Tänk att det tog typ tjugo år att inse att det vara bara skitjobbigt. Så dom sista åren har man ändrat sig steg för steg, först var det gardinerna som jag började sätta upp kring tredje advent och då inkluderade det givetvis den förhatliga fönsterputsningen,  sen började vi ta granen tre dagar innan aftonen och även då pyntningen, fast det är lite jobbigt ska erkännas, för man minns hur barndomsjulen var. Man gick och la sig på kvällen och det var kaos i typ hela huset men genom ett trollslag så var det så juligt när man vaknade på julaftonsmorgon. Det ända som inte var klart var granen men den klädde jag och min närmsta bror (åldermässigt), (jag har ju några stycken syskon), medans vi tittade på jullovsmorgon. Och den känslan jag hade då har jag velat föra över till mina barn och det har dom verkligen fått, men till vilket pris egentligen.
Så nu ska jag faktiskt bara njuta och ta dagen lite som den kommer och små pyssla med det som ska göras.

Men tyvärr är det inte bara frid och fröjd kvar, har ju faktiskt ganska stor ångest inför julklappshandlingen, men det får jag nog återkomma till en annan gång.

Julgransförsäljningen har givetvis börjat, här är det Emma i den nyplanterade julgransskogen .
Från förra året


Kram till er eller dig

IDAG ÄR DET MIN HÄRLIGA STORA DOTTER SOFIAS FÖDELSEDAG, HON FYLLER 17 ÅR.  MEN FÖR HENNE ÄR DET BARA EN ENDA LÅNG TRANSPORTSTRÄCKA FRAM TILL 18-ÅRSDAGEN :-).

GRATTIS SOFIA PÅ DIN 17-ÅRSDAG














HIPP, HIPP HURRA, HURRA, HURRA

MÅNGA KRAMAR OCH GRATTIS FRÅN MIG TILL DIG, JAG ÄLSKAR DIG

Nu denna långhelg har det varit en del. Börjar med torsdag då det var dags för Locktorp. Jag, Christian och Grannen Jocke begav oss dit. Jag som tänkte att nu när det har varit så torrt så finns det nog inga knott och mygg i skogen, men där tänkte jag fel. Iallafall lite fel, mygg fanns det inga men knott. Men det gick, man fick  vifta och slå med armarna och mest klia sig hela tiden värre var det på fredagen. (Kommer till det sedan ). Hur som helst, trevligt var det. Det är alltid kul att gå just på första Locktorp för då kommer det en massa folk som man bara träffar en gång om året. Tyvärr så fick vi gå hela vägen hem, men vi tittade in hos Mia på vägen och där var det fullt med folk som efterfestade. Sedan efter det så genade vi genom skogen och det var inga problem att se vart man gick för det hade blivit ljust ute.


På nationaldagen åkte Jag och Emma upp till Vara för att träffa min lilla söta  Ellen med familj. Jättetrevligt var det, Cathy och Egon bjöd på grillat och till efterrätt var det jordgubbar. MUMS var det. Tack så mycket för det. Vi var där i några timmar men sedan var det dags för hemfärd. Mia och Camilla terroriserade mig med SMS hela dagen och undrade när jag skulle komma, det var ju dags för Parkliden i Sollebrunn. Så det var ju bara att bege sig till Mia på snabb förfest innan Parken. Vi åkte dit i två bilar, den ena stack med en gång. Och det var ju väldigt synd för när vi kom dit så var det knottinvasion. Jag tror aldrig jag sett så mycket knott i hela mitt liv. Det var t.om. värre en midsommar 2005 i Prässebo. Det räckte med att öppna bildörren så var det fullt i bilen, OTÄCKT. Så det var bara att vända hemåt igen och knö in allt folk som åkt i två bilar upp. Men det gick bra, men man hade ju inte sagt nej till att var chaufför  i det läget för det var den ända bekväma platsen i bilen. Det bar hem till Mia igen och där fortsatte festen ett tag.

Kom väl hem vid halv två tiden, åkte med Christian på jobbrundan.Där träffade vi på en stackars förvirrad man som var ute och gick i pyjamas. Det visade sig att han har varit ute i flera timmar och vandrat. Vi fick ringa polisen som sa att han var anmäld försvunnen. så undertiden jag pratade med dom så kom en patrullbil som letade efter honom, och strax efter kom även anhöriga så han blev  väl omhändertagen.

Lördagen hände väl i stort sett ingenting, hade faktiskt lite lust att hitta på nånting på kvällen igen. Men nu har fotbolls-Em börjat så nu är Christian som fastklistrad vid tv-n.

Fast det var väl bra att man inte gick ut eller nåt, för då kom vi upp tidigt i morse och styrde kosan mot  Lyckornas Varv i Ljungskile där vi spenderade dagen. Det var jättemysigt. Både jag och Christian tog vårat första bad för året. Men vi kunde inte vara där för länge för jag lovade Martin att Christian skulle ställa upp i Korpen. Där fick han gjort ett mål som tyvärr jag missade och det var han ju inte så glad för. Men, men.

Så denna helgen har varit fullknökad.

Fika på stranden

Andra doppet var lite kallt som synes


Sofia och Emma

Det var allt för denna gången.
Ha de

Nu var det gjort, strax efter 12 kom dom då ut. Ett mycket lyckligt gäng kom uppspringande på "scenen" och tutade med sina tutor och vrålade. Det var en härlig känsla som mamma och se sin son "sprudlande" glad. Tårarna kom allt, men det var inte så farligt, värre var det för mormor.

Här kommer lite bilder...

STOLT PAPPA SOM VÄNTAR ... VISST ÄR DET EN FIN SKYLT JAG FIXAT OCH DONAT MED


UPPE PÅ SCEN



EN MYCKET  STILIG UNG MAN LÄNGST BAK


FRAMFÖR LIMOSINEN SOM DOM HAR HYRT HELA DYGNET


OM NI UNDRAR VARFÖR DET STÅR NYGÅRD PÅ STUDENTMÖSSAN SÅ ÄR DET FÖR ATT HAN HETER SÅ  BLAND SINA KOMPISAR INGEN VET EGENTLIGEN ATT HAN HETER ALEXANDER.


LITE HERRAR

NÅGRA AV HANS VÄNNER SOM GRATTADE HONOM


SÅ VAR DET DÅ DAX ATT DRA EN SVÄNG PÅ STAN



NÅGRA AV OSS SOM I VÄNTAN PÅ ALEXANDER HADE FIKAT I KUNGÄLV

BILEN SOM SKA TA HONOM HEM TILL NYGÅRD FRÅN KUNGÄLV, TUR CHRISTIAN HAR EN SNÄLL CHEF, TACK BJÖRN


EN NÅGOT ÖVERFÖRFRISKAD MEN GLAD  MAN

HEJAR PÅ ALLT OCH ALLA, MÅNGA ÄR DET SOM TUTAR TILLBAKA.


HEMMA HOS MIN MOR OCH FAR, HAN BÖRJAR NU BLI LITE TRÖTT...


MEN MED LITE MAT OCH TÅRTA I MAGEN OCH BLANDANNAT KAMERAN SOM HAN FICK I PRESENT  RÅDDE BOT PÅ TRÖTTHETEN



Här har ni fått sett ett litet urval av alla dessa kort som togs med två kameror idag.

Hej då och kram från en mycket stolt mamma.